14 timmar senare,

det har redan hunnit gå 14 timmar sen jag bloggade sist. jag är helt slut i hjärnan, i kroppen och i allt annat som gör så att min kropp ska fungera helt normalt.
var och hämtade upp de sista sakerna i den gamla lägenheten idag, och så satt jag där helt själv på en liten pall som blev kvar i en totalt tom lägenhet och önskade mig tillbaka lite. önskade mig tillbaka till en dag, och önskade att jag hade gjort annorlunda, att jag hade reagerat starkare och tvingat min bästa vän att välja. men å andra sidan - vem är jag att styra över någon annans liv? jag önskar bara situationen var mer annorlunda. Just nu önskar jag det på alla möjliga plan.
Vi fastnade i en timmas lång bilkö jag och kusin, det tog ett tag vilket ledde till att melisa sjöng och dansade i bilen på väg hem. Väl hemma kom J hit, spenderade kvällen med att prata, jag plugga och han kolla på american dad - livet har sina udda stunder. Han åkte för nästan en timma sen, och då var min tanke att jag antingen skulle skriva färdigt expected outcomes eller sova. Inte gjort det ena eller det andra. Mestadels suttit här och stirrat in i väggen. Allting känns sådär för tillfället.
Min kusin sa en sak för någon dag sen som jag vägrade lyssna. Det handlar inte om pirret i magen, det handlar inte om att ständigt vara nykär, i slutändan (slutlängden..) handlar det alltid om vardagen, och man kommer inte dit så lätt. Man behöver nästan förstöra och förgöra, där sa jag stop. Det har jag gjort tillräckligt mycket av känns det som, när ska det sluta då? När ska den delen försvinna?
Jag vill att halva mänskligheten ska försvinna de kommande 4 veckorna. Jag sitter här och funderar på hur jag ska hinna med allting; konsert, fotbollsmatch, besök från vänner, 4 tentor, 2 feta uppsatser, 5 mindre uppsatser samt praktik på det där jag ska planera och hålla ca 12 lektioner till. Förresten ja, observera lite ska jag också göra. Redovisa för 4 av lektionerna där de olika skillsen kommer in. Det här känns helt okej. Jag undrar när man får andas? När får man leva? Skratta? Äta? Kissa? Bajsa? Äta glass? Slösa pengar?
Det känns som att jag lär glömma av ca tusen saker jag behöver göra, tusen saker folk ber mig komma ihåg, tusen saker som egentligen är viktiga.
Att till råga på allt det här behöva vända ryggen till känns sådär. Jag önskar allting var annorlunda.

"en smula orättvist.. - nej, en hel brödlimpa orättvist"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0