skitskitskit.
skitkväll och jag vill skjuta alla människor som existerar. god natt.
om jag nu skulle kunna somna. fittskit.
och jag saknar dig så jävla mycket, inte dig, men dig som inte finns. som idag inte existerar , som idag är den jag inte alls saknar.
jag är så jävla trött på allting, och jag är s å nära på att ge upp. det finns inte längre, den där starka känslan av hopp, den krossas bit för bit hela jävla tiden. den där känslan av att vara helt hundra procent säker, den är inte helt hundra procent som innan. och jag är så jävla trött på att lyssna på lögner, och jag är så jävla trött på att vara betydelselös, och jag är så jävla trött på dina jävla äckliga skitfasoner. Jag är så jävla trött hela jävla skitkuktiden, och så jävla arg, och så jävla irriterad, och så jävla allting annat. Och du är inte rättvis för fem öre.
Hann det ens gå en timma innan du återvände till att göra det jag HATAR mest? Det jag alltid avskytt med ditt beteende? Istället för att bestämma dig för att göra det en timma efter, kunde du kanske fan vad korkad jag är och tagit ditt jävla pick och pack och ansträngt dig och försökt ställa allt till rätta.
Vi är n o l l. Förut var vi allting, men just nu är vi ingenting. Du ger ingenting. Jag slutar också ge. Jag har faktiskt inget mer att ge.
Dig, inte dig, men dig. Men vart fan finns du? Ingenstans just nu. Fitthuvud och hjärndöd. Du kommer långt på det. Att gapa utan någon jävla bakgrund till varför du gapar. Att ha så mycket fel, men ändå tro att du har så mycket rätt.
Jag är så nära på att skriva en lista till dig, på ALLA saker du någonsin gjort fel. Så kan vi skriva en lista för alla saker jag också någonsin gjort fel, så får vi se vems lista som blir längre. Vem som gjort mer skada.
Jag är så jävla TRÖTT!
om jag nu skulle kunna somna. fittskit.
och jag saknar dig så jävla mycket, inte dig, men dig som inte finns. som idag inte existerar , som idag är den jag inte alls saknar.
jag är så jävla trött på allting, och jag är s å nära på att ge upp. det finns inte längre, den där starka känslan av hopp, den krossas bit för bit hela jävla tiden. den där känslan av att vara helt hundra procent säker, den är inte helt hundra procent som innan. och jag är så jävla trött på att lyssna på lögner, och jag är så jävla trött på att vara betydelselös, och jag är så jävla trött på dina jävla äckliga skitfasoner. Jag är så jävla trött hela jävla skitkuktiden, och så jävla arg, och så jävla irriterad, och så jävla allting annat. Och du är inte rättvis för fem öre.
Hann det ens gå en timma innan du återvände till att göra det jag HATAR mest? Det jag alltid avskytt med ditt beteende? Istället för att bestämma dig för att göra det en timma efter, kunde du kanske fan vad korkad jag är och tagit ditt jävla pick och pack och ansträngt dig och försökt ställa allt till rätta.
Vi är n o l l. Förut var vi allting, men just nu är vi ingenting. Du ger ingenting. Jag slutar också ge. Jag har faktiskt inget mer att ge.
Dig, inte dig, men dig. Men vart fan finns du? Ingenstans just nu. Fitthuvud och hjärndöd. Du kommer långt på det. Att gapa utan någon jävla bakgrund till varför du gapar. Att ha så mycket fel, men ändå tro att du har så mycket rätt.
Jag är så nära på att skriva en lista till dig, på ALLA saker du någonsin gjort fel. Så kan vi skriva en lista för alla saker jag också någonsin gjort fel, så får vi se vems lista som blir längre. Vem som gjort mer skada.
Jag är så jävla TRÖTT!
Kommentarer
Trackback
