mitt hem.

tomt, tomt, tomt, tomt, tomt och återigen tomt.
dumma onödiga tankar, dumma onödiga känslor, dumma onödiga saknad, dumma onödiga allting
du äcklar mig så in i helvetes mycket just nu. lögner och lögner är vardagsmat och egentligen skrattar jag åt allting. men samtidigt är jag så ledsen att någon som var min halva är sån. jag blir så ledsen över att du är sån, över att du gör som du gör. inte för min skull, utan för det är så tråkigt att du varit allting en gång i tiden och ikväll förstår jag inte hur det var möjligt

Tittar på foton på saker jag inte vill behöva välja. Önskar att livet var annorlunda, varför vet jag inte riktigt. Jag bara önskar det. Jag vill inte behöva ta det här valet som 22-åring, hur kan det någonsin vara rättvist? 20 år. Snart har 20 år gått. 20 år, vet ni hur lång tid tjugo år är egentligen? 


Skitsamma, nu ska jag ta och lägga mig i sängen ihop med Gavin Degraw och flyta bort till en annan värld med hjälp av hans stämma. 

Don't push but don't hesitate
wake me from this slumber
rush me but leave time to wait


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0