we laughed together.

En ganska så halvtragisk sak var att höjdpunkten av min dag idag var när jag och diego hade vattenkrig på jobbet, och jag skratta så helhjärtat så det gjorde ont att sluta efteråt. men roligt var det! hans lilla pistol hade inget mot duschslangen till slut. sen flydde jag för livet för att inte behöva bli nerduschad själv! Och någons skor blev helt nerskvätta. haha - oops. 

Utöver det har jag faktiskt, hör och häpna, tvingat mig själv att gå till gymmet. Orkade inte gymma så mycket idag, då jag var helt slut idag igen. Förstår inte varför jag är så trött hela jävla tiden. Vill gå och lägga mig nu, men jag måste tvätta klart. Men om en timma så är det klart sen. 
Då ska jag mysa ner i sängen med min bok och en kopp te innan jag somnar. 

Hjärnan har inte varit där den bör vara, och det stör mig. Jag är egentligen så trött på att vara arg men det är så svårt att låta bli att vara arg. Speciellt när människan man gav hela sig själv till inte gav ens hälften tillbaka. Men även det kommer att försvinna, även den ilskan kommer att släppa och då kommer jag inte ens minnas ditt namn. 

Jag önskar jag kunde hänga fast mig vid det som tar bort tanken av det onda just nu, men jag tänker inte tillåta att det enda som får mig att le när jag sitter i min ensamhet blir något som hjälper mig att ta bort dig - för det är så långt ifrån det egentligen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0