Work work.

På väg till jobbet och hoppas att det kommer göra så tiden går lite fortare, och hjärnan slutar gå på högvarv. Och hoppas på att sofia orkar gå vidare efter jobbet ikväll. Känner hur jag verkligen behöver det.. Kanske blir lite enklare att andas. För fram tills min powernap gick det bra, det är bara nu kroppen strejkar. Men ignoremode är väl ändå guds gåva till människan? Or as i used to say.. Sve je prolazno, remember that.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0