det går bra nu,
jag börjar komma igång. lite smått iaf. nu har jag gjort klart ett arbete. ett av 24 arbeten. det är något åtminstone. det är mer än vad jag hade åstadkommit igår. jag har gjort en planering och en lista på vad som behöver göras de kommande 15-16 dagarna. jag vet att jag behöver klara det här, och jag vet att jag kan klara det här. om jag bara ger mig fan på att gå utifrån min planering som jag gjort för den närmaste veckan. då blir det bra. då kommer jag att lyckas. det innebär att på lördag kommer jag ha kunnat stryka minst 2 saker till från min lista.
jag vet att det här är vad jag vill, och jag vet att det här är vad jag njuter av. jag får inte låta något komma i min väg, och får väl gå runt med vassa armbågar och be om ursäkt i antingen förväg eller efteråt. något sätt så lär jag skada folk omkring mig den kommande tiden, med både ord och med ursäkter till varför jag varken tänker, tittar eller orkar med dem.
förlåt i förväg här. så, nu vet ni åtminstone vad som väntar er.
Strax ska jag lägga mig i sängen och läsa i anne frank, det har jag gjort mig förtjänt av. det var alldeles för länge sen jag hade tid att läsa i den.
Vi får se vad morgondagen har att erbjuda, det är temadag i skolan och plugg efter skolan. Blir det planer efter plugget får vi se. Allt är helt upp o ner, på alla möjliga sätt. Jag vet inte hur jag ska bete mig mot någon. Jag vet inte vad jag ska göra på någon front. Vissa människor förtjänar inte det jag gör mot dem, de har inte varit annat än förstående och ändå lyckas jag snäsa åt dem (den) och ändå lyckas jag inte ge dem (den) vad dem (den) behöver. Jag är rent ut sagt en fitta. Varför gjorde jag som jag gjorde, varför drar man sig in i vissa situationer om man inte kan klara av att stanna kvar? Vad gör jag för fel? Varför är jag som jag är? Det vet jag förvisso, men varför står man alltid i vägen för sin egna lycka? Hur kan vi människor både vara så egoistiska som vi är och samtidigt alltid på något sätt stå i vägen för vår egna lycka - hur går den logiken ihop? Kan någon filosofiker, psykolog eller människovetare berätta det för mig? Då jag ännu inte är tillräckligt utbildad inom de området för att veta svaret på den frågan söker jag den på annat håll.
Nu blir det sängen och jag, det var ett tag sen.
jag vet att det här är vad jag vill, och jag vet att det här är vad jag njuter av. jag får inte låta något komma i min väg, och får väl gå runt med vassa armbågar och be om ursäkt i antingen förväg eller efteråt. något sätt så lär jag skada folk omkring mig den kommande tiden, med både ord och med ursäkter till varför jag varken tänker, tittar eller orkar med dem.
förlåt i förväg här. så, nu vet ni åtminstone vad som väntar er.
Strax ska jag lägga mig i sängen och läsa i anne frank, det har jag gjort mig förtjänt av. det var alldeles för länge sen jag hade tid att läsa i den.
Vi får se vad morgondagen har att erbjuda, det är temadag i skolan och plugg efter skolan. Blir det planer efter plugget får vi se. Allt är helt upp o ner, på alla möjliga sätt. Jag vet inte hur jag ska bete mig mot någon. Jag vet inte vad jag ska göra på någon front. Vissa människor förtjänar inte det jag gör mot dem, de har inte varit annat än förstående och ändå lyckas jag snäsa åt dem (den) och ändå lyckas jag inte ge dem (den) vad dem (den) behöver. Jag är rent ut sagt en fitta. Varför gjorde jag som jag gjorde, varför drar man sig in i vissa situationer om man inte kan klara av att stanna kvar? Vad gör jag för fel? Varför är jag som jag är? Det vet jag förvisso, men varför står man alltid i vägen för sin egna lycka? Hur kan vi människor både vara så egoistiska som vi är och samtidigt alltid på något sätt stå i vägen för vår egna lycka - hur går den logiken ihop? Kan någon filosofiker, psykolog eller människovetare berätta det för mig? Då jag ännu inte är tillräckligt utbildad inom de området för att veta svaret på den frågan söker jag den på annat håll.
Nu blir det sängen och jag, det var ett tag sen.
Kommentarer
Trackback
