Fel,

ska gå och lägga mig strax, först ta en cigg. skriva klart en grej och sen däcka. lär väl förhoppningsvis somna i tid i natt. med tanke på nattens bravader, och nattens korta sovtid. igårkväll var trevligt. dock onödigt o stanna så länge, och bartenderna försökte supa oss jättefulla, vilket de lyckades med me några av oss och sedan ville de ha jättekul med oss på efterfest, men icke sa nicke. visserligen försökte de andra medan jag tog mitt pick och pack och hoppades på att bussen skulle komma. var sådär trevligt att behöva gå i klackar, mitt i natten i väsby utan o veta riktigt  vartifrån bussen går. Men den kom till slut. En mindre varm resa på 1,5 timma hem. Stapla in kl 5 på morgonen och spendera en kvart inne sittandes på golvet i toan, orkade inte resa mig upp. Upp och hoppa vid 9 imorses. Det var mindre kul. Men vad gör man inte för sin kära mor. Dagen har annars spenderats ihop med bästa vännen, vi har ätit, pratat pratat och pratat - för att citera ermin "finns det något slut eller?" och ätit lite till, och stalkat folk och njutit av att ligga i sängen och göra ingenting.
Nu sitter jag här, hon drog hem för en timma sen och jag spenderar en onödig timma vid datorn. Idag skulle jag ha planerat vad jag behöver göra färdigt fram tills tentorna i slutet av maj. Men det får vänta tills imorgonkväll.
Känner att folk är fan dumma i huvudet. Helt seriöst, vem fan raggar knull via msn? Seriöst? Det känns så jävla värdelöst. Vad fan är det för fel på människor, och även om man säger nej tack jag trivs bra utan så får man höra att jo men va fan. Vadå "jo men va fan"?
Utan att låta självgod, men jag är så trött på allt det här. Allt de här raggandet, jag är trött på människor som tror sig vara någonting, som tror att jag vill dem någonting, samma sak igår med bartendern som bjöd på shot efter shot, med alla snubbar som hängde efter oss halva kvällen, som jag till slut fick skrika på och be dom backa. Hur svårt kan det vara att ta ett första "nej"? Ska jag behöva skrika allt vad jag kan för att någon ska fatta att nej jag vill inte dansa me dig, jag vill inte ha din alkohol, och jag vill helt enkelt inte.
Men självklart, jag kan inte påstå att andra inte har större bekräftelsebehov än jag. Jag hade, jag lärde mig dock att tom bekräftelse inte ger annat än ångest, så vad fan ska jag med en ful idiot till som säger till mig att jag är snygg, eller som försöker tränga sig på bara för att han vill ha mig? Vad säger det mig, att folk vill ha mig? Nej, att idioten tror jag är villig. Även fast jag själv varit där, är det svårt för mig att förstå fullt ut idag hur man inte kan efter ett tag ha lärt sig att det inte är värt det?
Jag vet inte. Tänkt rätt mycket på det här idag. Alla människor med deras bekräftelsebehov, jag förstår vad grejen är, jag har själv varit där och sökt efter bekräftelse - men idag är jag 20 år och har spenderat de 3 senaste åren med att vara ute och festa, klubba och diverse olika situationer där man kan söka bekräftelse på från andra människor och nu har jag lärt mig. Nu är det inte värt de längre, och jag orkar inte spendera mina utekvällar med att söka bekräftelse från människor jag inte bryr mig om.

Jag älskar att du försöker motivera mig, men vem är du att nästan bli upprörd över att jag inte tar tag i det, vem är du att uttrycka din åsikt? Bad jag om den? Visst är jag kanske en fitta just nu, men vad ger dig rätten att uttrycka dig. Låt mig sköta det. Jag vill inte behöva lyssna på människor runt omkring mig och deras påtving.
Jag orkar inte längre.




dom här blattarna hängde efter oss hela kvällen igår, till slut när karina skulle vara snäll och fota dem hoppade jag in i bilden, titta vad lyckliga de blev för lite uppmärksamhet. haha det är så jävla roligt! stackars satar. jag bara råförstörde hela deras bild men det gjorde dem ingenting.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0