"För Gud ska veta att det är världens bästa läkemedel. Vi ska inte misslyckas. (L)"

jag knäckte koden till min gamla mejl och hittade det här..

"Det är inte kallt här, jag sitter och darrar ändå, för det gör ont i
mig för varje steg jag tar utan dig i närheten. What a bound to brake.
Varför blev allt så här ? Varför kunde vi inte fortsätta va lika lyckliga
som vi va ? Visserligen med både uppgångar och nergångar men iaf
tillsammans."

"Förlåt att jag är en sån jävla häxa då och då och bara
bryr mig om mig själv. Tack för att du står ut med mig. Tack för att du
finns. Tack för att du är min vän. Tack för att du hjälper mig med allt som
behövs. Tack för att du inte är som Jelena. Tack för att du tycker mig som
jag är. Tack för att du är du. Jag älskar dig Melisa, hur dumt det än låter
så gör jag det och tänker inte ge upp vår vänskap någonsin hur långt vi än
är ifrån varandra. Och du behöver inte ens svara på detta mejl, fattar inte
ens att jag skickar det på natten. Jag går säkert i sömnen som Djup och
Otto."


varför slutar man bete sig som 15 bara för man inte längre är 15? Varför slutar man hoppa på varandra, sminka sig i hemska färger och tuppera håret, varför slutar man gunga, varför slutar man?
Nya snubben på jobbet idag frågade om vi var systrar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0