Skogskogskogskog.

One thought of you is all it takes
to leave the rest of the world behind.


Nu har jag tryckt i mig lite spaghetti och köttfärssås. Lite sådär lagom gott. Och nu ska jag ut och ta några bloss för det är i princip ett måste efter maten. Skit samma att det smakar trä när man är sjuk. Nikotin.
Hur som helst. Jag var ute och tog en promenad förut med älsklingshunden, hittade en mysig stig i en skog. Och insåg då att fan vad skönt det är att gå i skogen helt själv. Det enda man hör är typ fåglarnas kvitter (hur bögigt det än låter) och lite grenar som går sönder när man går på marken - om man inte skulle ha musik i öronen som jag då hade. Så jag gick där och sjöng för mig själv, precis sådär som jag gör när jag står i duschen och låtsades som att det inte finns någon som kan höra. Vilket ingen heller kunde göra. Så det var nog en av de bättre känslorna här i livet. Att bara gå där. Fan vad fridfullt det var. Och jag bara njöt av varje sekund, fast då och då blev jag lite rädd för att en våldtäktsman skulle komma och våldta mig, men sånt får man ju ta isf.. Eller hur? Om man ska ge sig ut i skogen helt ensam.
Och så insåg jag även att man kommer fram till såna smarta saker när man är ute och går. Om det finns något i världen som får en att må dåligt, så tar man bort det. Man låter det försvinna. Och det är precis vad jag gjort idag. Jag låtsas som att min situation inte alls är som den är. Det är absolut enklast så. Det finns inte.
du frågar mig en sån enkel sak som om jag vill vara med dig, men min fråga är om jag ens är med dig.

Nu har huvudvärken faktiskt släppt lite efter min lilla kur där. Skönt som fan. Så nu ska jag ge det ett försöka att läsa lite här på datorn. Hoppas det går att fokusera sig på det nu.

 
En sen natt / tidig morgon i sthlm för något år sen..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0