oförklarligt.

Låt oss börja med att ungefär 2 sekunder efter att jag och elma träffades kändes det som att man träffades igår typ. alltid samma sak. sedan blev det en tripp på stan och jag köpte det behövliga plus alkohol. sen åkte vi hem till elmas söta lägenhet där vi gjorde allt från massera varann, duscha (inte ihop då...) och laga + åt mat plus dricka. alltid dricka.
kvällen började där, och slutade hemma hos amer och senci. där emellan hamna vi på frimis. där A också var. och fortfarande lika snygg som för 1,5 år sen då vi typ träffades sist, han blev uppraggad av en bög tom, som vägrade sluta förrän jag sa till. sen bar det av hem till elmas amer, där jag spenderade min tid med att prata om allt mellan himmel och jord med nicko, elma o amer försvann några gånger. sov ungefär 3,5 timma innan man skulle upp o hoppa och hem till elma och duscha o packa.
väl på jobbet började det brinna i sladdarna till fritösen, det var lite sjukt. tänk om det hade gått såpass långt att det bara hade exploderat och alla hade dött? hade vart sjukt. men sen tänker jag alltid lite för sjukt och lite för långt. men ändå är jag en bra tänkare.
jag är så fullt medveten om vad jag vill, men sen finns den där sidan kallad för känslor. det är svårt när man dras åt två olika håll, vilket aldrig är speciellt bra. skulle man gå all in så riskerar man mycket och man förlorar mycket, går man inte all in så förlorar man också mycket men man riskerar inte lika mycket. vilket är bättre? störande att ständigt ständigt tänka på det. och det är det som gör att jag inte orkar.
Jag kan inte ge dig det du vill ha , och du kan inte ge mig det jag vill ha. vi kan inte. vi är inte gjorda för det. we we're never ment to be, we just happen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0