Sömn.
Man borde ju tycka att jag bör ligga i en djup sömn just nu, men det går inte riktigt som jag vill.
Min kropp är orolig, jag är arg och besviken, samtidigt som jag är en smula hungrig - alla anledningar till varför jag inte sover.
Är orolig över varför jag beter mig som en inkompetent idiot och inte tar tag i skolan i den höga grad jag verkligen borde, vilket hänger ihop med besvikelsen och ilskan. Jag är arg på mig själv som misslyckas med en sån simpel sak, att pusha mig själv. En ond cirkel allt det här. Kommer ingenvart om jag bara går runt och är arg och besviken på mig själv, och jag blir arg och besviken för att jag inte kommer någonvart.. Fina underbara logik.
Jag.måste.ta.tag.i.mig.själv! Men hur gör man? Märks det väl att jag är min egna största ovän..?
Det enda som får det att gå runt nu, det är att jag funnit lycka som jag inte visste fanns. Som jag inte tänker släppa taget om, riktigt än.. så äre vad du nu än tycker o tänker om saken.
Saknar sommarvärmen...
jag är jätte negativ på mig själv nu oxå.. tur att vi skall ses så vi kan bara vara glada litegrann
