17 feb.

Igår så fyllde min underbara kusin 29 år. Vad konstigt det hade varit om han faktiskt hade varit här och 29 nu. Kan inte se mig honom som något annat än 23. Lika gammal som jag blir i år. Vilken konstig tanke. Lite obehaglig också.
Saknaden försvinner faktiskt aldrig och än idag önskar jag att han kunde vara här, umgås, skratta, prata och bara va. Jag saknar hela min familj. Innan allt så var vi alla stabila som ett berg, vi var ett tillsammans, nu är ingen med någon längre.
Det här kan fortf döda mig vissa dagar. Önskan om att du fanns där.

Hur som helst grattis kusin <3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0