Nu kör vi, typ , en arbetsintervju. Jag har en kompis som är världens bästa kompis typ.. Fixar kanske jobb hos henne, det vore skitroligt för då kan vi äntligen umgås lite oftare. Jag är ganska nervös. Men måste få fram min wannabe självsäkra sida som ska ge mig det jag vill ha. Ibland avskyr jag konsekvenser från det förflutna som påverkar ens nutid och förmodligen framtid. Vad gav dig rätten att få mig att hata allt jag är, egentligen. Men nu gjorde jag ju det och tyvärr får jag handskas med det idag.. Men some day it will all be a memory and nothing else. Nu ska jag ringa bästismäry och lugna nerverna lite.
