always on top of the world..

Den här bittra söndagen har mest spenderats i trötthetens tecken. Bortsett från gympasset vi var på i förmiddags. Kom upp i någorlunda tid (10.00) och gick och gymmade vid 11.30 - helt ok.

Har dock varit astrött mest hela dagen, lagat långkok (typ), skulle prova på en maträtt jennifer & niklas bjöd på i måndags, men den blev dessvärre inte riktigt lika lyckad som hennes, får ha överseende hon är ändå kock och det var en maträtt från hennes hemland (I think?), så med det i åtanke var det faktiskt helt ok.

 

Nu ska jag strax lägga mig i sängen och läsa lite plugg. Hoppas jag inte somnar mitt i bara. Insåg nu att jag borde börjat läsa i torsdags. Har en hel del att läsa. Bara en av böckerna ligger på runt 100 sidor. Sen är det två andra böcker till så ja, räkna ut det själva.

 

Känns faktiskt ganska skönt att ännu en vecka har passerat, en skön vecka. Har hunnit iväg till gymmet hela fem gånger sen förra veckan i lördags. Så, mitt nya liv är på god väg, åtminstone åt rätt håll för en gångs skull. Dock skulle jag döda för ännu en colaburk ikväll men detta får duga för denna vecka. Nöjd och belåten är jag med denna vecka.

Den kommande ska bli tusen gånger bättre för då får jag träffa my soulsister märy the one. Vilket ska bli awesomeness på hög nivå.

 

Godnatt älskade vänner,

 

 

Men inte nog med det så stöter självklart jag på hinder i utbildningen, nu visar det sig att man ska redan ha valt handledare och ämne till sin C-uppsats, trots att man ännu inte ska börja skriva på den? För mig är det väldigt underligt. Inte nog med det. Eftersom jag till en början blev antagen till helt fel kurser (skolans fel) så har allt gått väldigt sent för mig. Vilket inneburit att jag endast fått ta del av den kurs där det funnits mest plats, vilket var en litteraturkurs - något som jag möjligtvis är sämst på MEN problemet här är då att det inte finns några handledare om man ska skriva en litterär C-uppsats, så det kan man inte göra - men kursen ska helst vara något som handlar om det man tänker skriva om i sin C-uppsats? Det är så förvirrande. Det är så fel som det bara kan bli. Jag vet inte exakt hur jag ska lyckas ta mig ur detta, men får se om Camilla Gamrell can do magic or not.. Men vad ska jag skriva om? Vad vill jag skriva om? Det kommer isf vara något om English language education - något som säger mig nada. Bör det vara så efter 2 års studier? Allt detta är så förvirrande.

 

Nu ska jag dock släppa det och synda lite. Snart kommer nog E hem med lite cola och vaniljkesella till mig som jag ska avnjuta till en film (om jag hittar någon film). Är så trött och öm i kroppen efter dagens träning att jag knappt orkar tänka at the moment. Vilket i sig är väldigt skönt. Men kommer bli tufft på zumban imorgon.

 

Idag har jag en sådan dag där ångesten är upp över öronen och den kontrollbehoviga och perfektionisten inom mig skriker av rädsla.

Jag må vara en person som oftast är överallt, oftast har en smula för mycket energi, ofta är säker på min sak och kämpar för min sak - trots att det kanske inte alltid i alla lägen är rätt sak. När det dyker upp en dag som denna, då min framtid redan var planerad, då allt var så säkert och jag var så säker på min sak, då jag hade kontroll tas ifrån mig och jag står här i enorm ovisshet om jag vill, vart jag vill, vem jag är? Vad tycker jag om? Vad tycker jag inte om? Då får jag panik. Jag gillar inte det här som så många andra tycker om, överraskningar är bland det jobbigaste jag vet, trots att det är roligt att bli överraskad så är jag helst på det torra och har mitt avklarat - hur tråkig är inte jag på en skala från ett till tio? Men att veta lugnar den oroliga själ som finns inom mig. Den som är rädd för att livet ska försvinna och jag inte ha gjort något som jag tycker om, inte hittat vad jag tycker om, inte levt utifrån vad jag vill göra. Samtidigt så finns en annan röst som skriker: det är mitt i livet du är, det här och nu, njut, ta vara på det, älska det och gör exakt vad du vill du har all tid i världen.. Men tänk om man inte har det? Tänk om jag lever efter den andra rösten och gör vad jag känner för och förlitar mig på att jag har all tid i världen, så står man där 40 bast och har inte gjort det man velat i livet och möjligheterna för att göra det finns fortfarande kvar, men inte orken, inte livsglädjen och inte den Melisa som finns NU. Jag är så jävla rädd för att komma dit. Vara 40 och ha spenderat mitt liv med skitjobb som inte gör mig lycklig. Men då är väl frågan; vad gör mig lycklig? Jag vet inte. Jag var så säker på min sak, jag visste vad som gjorde mig lycklig. Men det gör mig inte lycklig längre. Kräver jag för mycket av livet? Vill jag ha för mycket utav det?

Jag ser femhundra personer som idag examinerar ut som lärare, socionomer, sköterskor etc etc och vill bara skrika högt. Fråga dom; hur visste du vad du ville? Hur kan du vara så säker? Ifrågasätter du aldrig det du vill? Vill du spendera ditt liv med att ta hand om andra människor och alltid ha dig själv i andra hand?

Är jag den enda som ifrågasätter varenda val jag tar? Jag både hatar och älskar det. De små valen i livet, de som inte förändrar hela min framtid, de kan jag alltid komma fram till vad som är bäst för mig. Men i stora valen i livet så har jag faktiskt ingen jävla aning och jag känner för att skjuta mig själv. Hur ska jag någonsin veta? När vet man?

Jag söker utbildningar, jag frågar folk vad för jobb passar mig, vad kan jag göra av mitt liv. Ingen vet. Hur ska dom veta, om inte ens jag vet. "Gör det som du tycker är bäst" MEN OM JAG INTE VET VAD JAG TYCKER ÄR BÄST?

I såna här lägen önskar jag att ett roligt jobb landade i knät på mig. Något som aldrig händer i verkligheten typ, men ändå. Något som gör att jag inte måste ta ett beslut jag är osäker på. För det är ändå det värsta jag vet; att ta beslut jag inte är säker på. Hur vet man att man gör rätt?

Hur som haver, nyårsafton i år var betydligt mycket lugnare än förra året, å andra sidan jobbade jag förra så nu är det två år i rad som jag inte riktigt firat som vanligt, i år, 2013, får vi se hur lugnt eller inte lugnt det blir.

Jag har tankar om nyårsafton på en strand i Karribien, Thailand, Eller Sydamerika. Något gött och varmt land hur som helst. Men sen har jag många tankar och noll pengar att röra mig med. Så får lite se hur jag gör och vad jag gör för att lösa denna situation.

Just nu försöker jag lösa min studiesituation så gott som möjligt. Börjat hata SU lite mer och mer för var dag som går. Allt är så förvirrande.

 

2013 i sig har annars börjat väldigt bra. Jag och mitt älskade hjärta valde väl lite att fira in det i ett annat land och en helt annan stad. I tisdags förra veckan begav vi oss till mitt älskade London. Vi kom hem sent lördagnatt. Så fyra nätter blev det i en helt underbar och egen stad. ALLT är så annorlunda där. Många saker är så mycket bättre där än här. Vi bodde på ett helt underbart hotell. Lägenhetshotell med allt som behövs. Riktigt fint ställe.
Vi spenderade våra 4,5 dagar på bästa möjliga sätt, så som vi oftast brukar göra när vi är utomlands - promenera genom halva staden. Första dagen vi kom dit, så bestämde vi oss för att gå till hotellet - vilket vi inte hade någon aning om hur eller vart vi skulle ta oss dit. Men ca 2-3 timmar senare var vi framme. Sen fortsatte det väl mest att vi åkte till ett ställe med tuben och gick runt i några (läs: ca 6-7) timmar där innan vi åkte hem igen..

 

Nu när vi är hemma igen och ett nytt år har börjat har vi även bestämt oss för ungefär samma nyårslöfte som alla andra; ta hand om oss själva mer. träna mer, äta bättre osv osv.

Mina största löften är väl mestadel att inte dricka cola dagligen, äta choklad, godis osv osv dagligen, och gå ner x antal kilo. Har väl inte riktigt förstått att man kan gå upp av att äta för mycket mat, men snälla hur man kan låta bli när ens sinnen för mat har vidgats gånger tusen? Åh vad jag älskar att han är kock.

En annan absolut bra sak med 2013 är att VI startar det bra. Starkt och undebart.

 

Nu ska jag sluta skriva, halta iväg och städa lägenheten och fixa fint innan mitt hjärta kommer hem med lillgrabben och hans föräldrar. Familjemiddag ftw. Ska försöka övervinna min nervositet också, för på onsdag ska jag provjobba på ett nytt jobb. Gud är så jävla glad i detta exakt NU. Har även hittat min och E's framtida bröllopslåt.

 

Nu var det väldigt länge sedan jag skrev, nästan rekord på hur länge man inte kan skriva i sin blogg (typ).
Sitter hemma just nu och skriver en av tre rapporter. Är hungrig och lite uttråkad. Är nästan halvvägs. Detta tar en evighet känns det som. Men ska försöka skriva färdigt första utkastet idag i alla fall. Får jobba vidare med den imorgon. Har ca 3 dagar på mig att slutföra alla tre rapporter. Jag började självklart idag. Framförhållning när den är som bäst.

Ikväll ska vi på bio med bror, berättelsen om PI. Which will be awesome. Det var länge sen vi var på bio så det ska bli jätteroligt faktiskt. Om jag hinner och orkar ska jag kanske ta en kaffe med Karina innan bion, we will see what happens.

 

Vad som hänt än så länge är väl julafton och födelsedagsfirande. Förra veckan i torsdags åkte jag hem till min älskade mamma och hennes sambo för att fira deras födelsedagar. Mamma fyllde igår och han fyllde 12. Så vi brukar köra någonstans däremellan och slå två flugor i en smäll. Det var en helt underbar långhelg. Vi åkte till jul på liseberg som var jättemysigt, men skulle säkert varit ännu mysigare om det inte hade varit så in i helvetes kallt just då. Synd att någon (min bror) inte satt på sig tillräckligt med kläder och vi inte riktigt kunde njuta av kvällen för frustrationen steg bara i tid med att vi inte hitta något fik där vi kunde ta en kopp kaffe eller vad som helst. Jag hade hellre velat stanna en stund till och verkligen njutit av kvällen. Men nä. När vi kom hem tog jag en skön avkopplingsstund i bastun och njöt. Älskar att basta hemma hos dom. Men får alltid så intensiv hjärtklappning när jag ligger där? Jättekonstigt. Men varmt och gött.

Lördagkväll kom hela familjen och vi avnjöt en god middag och massa snack. Sent på natten när de flesta åkt spelade vi julklappsleken och skrattade en hel del. Jag fick ett usb-minne och tictac haha.

Sen kom söndag och då skulle det faras hemåt till sthlm för att där fira julafton med familjen Villarroel/Mateluna. Barnen var överlyckliga, hade tydligen varit snälla och fick en jävla massa julklappar (det var sinnessjukt) och även så vi vuxna.

Älskling gjorde jättegod oxfile med potatis och julskinka, köttbullar och prinskorvar och det fanns pebre - vilket numera är det viktigaste som finns vid matbordet (typ).

 

Därefter flöt veckan på som vanligt fram tills idag. Nu ska jag fortsätta skriva på min rapport. Fan vad tiden går fort när man inte vill det.

 

Adjö och god fortsättning!

Och eftersom jag är möjligtvis sämst i världen på att lägga in bilder på dator så får ni en bild på en elefant som Elias målat på min dator. En rosa elefant. Hans största önskan att få hem. I riktig storlek också. Fast en bebiselefant för han förstår att en vanlig stor INTE får plats i lgh. Underbara barn.

 

Tur att en bloggar veckovis åtminstone. Nä, men denna vecka har faktiskt flugit förbi. Varit sjuk halva tiden än så länge. Haft praktik andra halvan, typ. Haft två av tre lektioner. Imorgon vill läraren gärna att jag ska presentera en del av uppgiften. Jag vill  helst stanna hemma och vila upp mig inför sista veckan på praktiken. Men måste nog åka dit. Kul det ska bli att gå upp halv 6. Lär skita i det om inte tågen går som dom ska när jag behöver ta mig till praktiken. Lär inte gå upp 4 på morgonen för att för säkerhetsskull åka lite tidigare.

Nu ska jag strax gå och väcka E, för han somnar alltid när han lägger lillgrabben. Har laddat ner ca fyra filmer, hoppas han tycker en av dem är bra åtminstone.

Idag har vi annars haft en väldigt mysig dag, byggt pepparkakshus, badat badkar, och dom två har vart ute och åkt pulka (jag höll mig så mkt inomhus som det gick), sen åt vi tacos till middag och lillen åt mer än mig(?)

Å andra sidan så är min aptit lite halvdan när jag är sjuk, vilket kanske är tur.

Igår överraskade E oss med adventspresenter (? all this christmassy stuff is so weird) så jag fick en asgrym tröja (om man ska citera Elias) och Elias fick söta tofflor..

För övrigt är jag möjligtvis sämst i världen på allt som har med julafton att göra, vi sitter på tunnelbanan och jag brister ut "elias, vetu vad jag och pappa har redan köpt alla dina julklappar, dom är hemma" och este räddar situationen genom att säga att jag mena att tomten varit och lämnat dom hemma.. Jag bara "just ja, tomten har lämnat alla dina julklappar" Feeling a bit stupid. Men jag som inte firar jul, inte firade jul som barn känner inte den känslan av att "tomten kommer med dina julklappar", fattar inte grejen med det? Visst är det mysigt med julpynt och så, våran julgran är sjukt mysig att ha framme, men resten av grejen förstår jag mig inte på.. Sen är jag ju inte alltför inställd på religion heller så.

 

Hur som haver, så ska vi glo på film så fort tonåringen här hemma har spelat färdigt för dagen.

Mvh,

morsa till 15-åringen och melisa till 4-åringen. "Melisa, eh vart är Isabelles Melisa?"  - Elias, 3 år.

 

 

 

Men sen finns andra sidan av melisa som har längtat efter en utekväll då det var ca 2 månader sist som mer än gärna vill sätta på sig kläderna och sminket och bege sig ut (ljuger lite, läs: skulle gärna vilja sätta på sig kläderna osv osv) Men jag känner mig dum om jag inte går ut. Jag har själv tjatat om att jag vill ha en utgång, om att jag vill dansa och dricka goda drinkar. För hur taggad blir man egentligen när det är såhär mysigt (ironi) väder ute som verkligen verkligen skriker ; idag ska vi ut och dansa! Nej, för det gör det ju inte.

Har lovat mig själv att jag 17.00 ska veta vad jag ska ha på mig. 12 minuter kvar. Går sådär va.. Men ska väl bege mig mot sovrummet och välja något helfestligt ur min helfestliga garderob. Sen får jag börja laga mat.

Måste åka härifrån vid 19. Kan inte kl får vara 15.00 för då har jag massa timmar kvar hemma, såhär vet jag med säkerhet att jag lär bli sen. Eller stressad. Något av dem.

Nu är det 11 minuter kvar, så nu går jag.

 

 

 

Mvh,

 

Här har jag gått runt i två dagar med en extrem huvudvärk, sådär man inte orkar göra något och man måste göra något. Men i princip hela kroppen stretar emot känns det som. Så pratade jag med min bror idag lite allmänt och gnällde lite över mitt problem och att ögonen gjorde ont också, varpå han frågar helt självklart sådär "använder du dina glasögon?" Ah! Justeja, sånadär äger faktiskt jag också kom jag på då. Är så himla ovan vid att behöva dom, för jag ser utan dom, kan läsa och göra allt utan dom, men anstränger ögonen mycket mer när jag är utan dom. Och vips så hittade jag dom, i troslådan(?), och nu är huvudvärken i princip helt borta.

Så nu ska jag istället hoppas på att E slutar snart så att han kan gå till matdax och handla nutella till mig så jag kan äta varma mackor med nutella på, för nu är jag dödshungrig. Har då inte ätit middag i vanlig benämning idag. Bara nästan. Åt vid 5 för jag var så himla hungrig då. Och är självklart redan jättehungrig. Dessutom nästintill klar med min uppgift 8:orna ska jobba med under mina lektioner. Ligger dock väldigt mycket på latsidan, så har inte riktigt orkat att göra färdigt allt. Min handledare vill dock att typ att allt är klart imorgon. Så får kanske skriva lite till idag.

 

Nu ringde E och sa att han är på väg hem. Och nu ringde mamma och vill prata, så ska prata.

 

Här sitter jag och förmodligen ser jag lika förvirrad ut som jag är, älskar när man inte hittar det man ska läsa till skolan som man har dagen efter. Varför har jag problem med att göra saker i tid och gör dem alltid kvällen innan? I think I have commitment issues towards school assignments.. Ändå sitter jag här som en idiot och bloggar.

Har kommit till en fas där användandet av min hjärna är en jobbig process. Typ. Även en process där min irritation för en värdelös skrivare också växer. Hur kan bläcken ta slut så fort? Varför ska det vara så jävla krångligt att bara ha en fullt fungerande skrivare?
Kommit till en period där min irritation för kläder också växer, varför hittar jag inga fina kläder? I min garderob finns inget av variation känns det som. En irritation för att mina favoritjeans inte längre passar. Tydligen är bredare höfter något som antingen kommer med ålder, eller en överkonsumtion av mat.  På tal om det är jag hungrig. Dock vet jag inte om jag kan laga mat. För det har varit någon läcka i huset och inte kunnat använda vattnet i köket sen igårkväll. Just nu står det 2 kg disk där från igårkväll och tidigare idag. Igårkväll log jag nöjt och tänkte; gött att slippa disken. Idag tänker jag mer; fan vad jag vill få bort all den här skiten!

 

Kanske borde ta tag i skolgrejerna till 100% istället för enbart 70%. Men är så trött på att vara förvirrad över vad som ska läsas. Kan inte lärare bara vara lite omiljömedvetna och skriva ut massa såna kompendium till oss. Så onödigt frustrerande att inte  veta vad exakt man ska läsa. Eller att inte förstå.

Well, ska sluta gnälla. Är en lite gnällig dag idag. Känner att de behövs ibland det med.

 

 

Nu drar jag mig långsamt härifrån. Adjökens!

 

Ibland känns det som att man inte alls hinner hänga med i hur snabbt tiden går. Ofta har jag ingen koll på vilken dag det är.
Men idag har varit en bra dag, vi har hunnit med relativt mycket, lekland, tvätt och mys. Dock ingen träning och det ger mig lite ångest på halsen. Men funderar på om jag ska orka mig upp 6 imorgon bitti för en liten frukost ihop med en löparrunda och bastu på gymmet innan skolgång. Lär vara trött vid 6 på kvällen sen men det är ok. Känner att jag vill komma igång med träningen, med mina rutiner och med min vilja till det mesta igen.. Känns som att jag annars kommer tappa det till alla ovanstående snart.

 

I tisdags började min nygamla kurs. Var inskriven på den för två år sen, gick aldrig då. Hoppade av precis innan. Nu började jag precis som man skulle. Har dock inte läst igenom all text vi skulle. Men har ändå skrivit ner nästan en hel sida om det vi skulle läsa. Skulle vara på kanske en halv. Är dock mer förvirrad än lättad över det jag lämnat in. Ibland känns det som att man är jättekorkad och inte alls förstår uppgiften man ska göra? Blir ofta frustrerad över just den delen, känns som att uppgiften är väldigt komplicerad, medan andra tycker att den är lätt - vilket självklart gör mig mer frustrerad. Rolig cirkel det där.

 

Utöver allt det väsentliga har jag hittat mig en jacka som jag tycker verkar snygg. Eller två faktiskt. Som ser mest exakt likadana ut. Den ena tror jag dock är lite kallare, men tyvärr lite dyrare fast mer lättillgänglig.. Vi får se vilken och om jag köper någon av dom..

 

Har skrivit kanske en tredjedel på tentan och ska strax ta riktig paus, det här är bara en fuskpaus medan bror pratar i telefon. Snart blir det mat. Då har vi suttit här sen halv 10 och fått nästan nada gjort. Vi har pratat en del och gnällt på våra respektive tentor. Så underbar plugginställning i huset just nu.

Ska se till att bli klar med 80% av tentan tills ikväll, så ska jag ta en bastubreak - om jag förtjänar det.

Dock var jag någorlunda smart när jag skulle packa, tog med mig en tjocktröja till -utöver den jag hade på mig när jag kom hit igår? Hur jag tänkte vet jag inte.. Eftersom jag ska vara här tills på söndag. På lördag ska vi dock till lilla lisch - var väl kanske ett halvår sen jag var där sist, så om vi  åker tidigt kan jag hinna köpa mig en tröja på HM eller dylikt.

 

Nej, nu är min fejkpaus över och jag måste återgå till min tenta. 25 minuter kvar till riktigt paus. Då kör vi!

 

Åh, jag har ett sånt sug efter en mockajacka, eller något liknande iaf.. Fått något fnatt och tycker det skulle vara snyggt för mig att gå runt i en sådan? Hittar dock INGEN som jag vill ha.. Självklart en som tydligen kostade femtonhundramiljoner kronor och var från kenzas kollektion hos Jofama. Känns dock sådär för mig att spendera femtonhundramiljoner kronor på en jacka. Så ska kika vidare. Inte för att jag har pengar, mest i hopp om att råka på en relativt billig mockajacka (måste inte vara äkta mocka, man är som man är) som också är skitsnygg och kanske lite varm då.

 

Utöver det sitter jag här i soffan i förd ett linne och trosor och extremt sexigt diadem som tar upp 70% av min stora skalle med en toffs (om man kan kalla det för det) och mina återfunna läsglasögon. Insåg att det hjälpte att ha dem. Bild skänkes ej. (Mest pga att jag fortfarande ett år senare inte förstått hur man tar webcambilder med min dator)

Ni får använda fantasin mina vänner... use your minds. Ska bege mig mot sängen och hoppas på att min sömn kommer fort inatt, orkar inte med många fler sömnlösa nätter. Ska dessutom upp tidigt imorgonbitti. Skola hela dagen imorgon.

 

Adjö!

Idag har varit en bra dag. Vaknade upp "relativt" tidigt, runt 10-snåret. Upp och äta frukost, därefter spenderades lite mer än en timma på gymmet. Då jag är sjuk i kroppen, och inte jobbade igår, tog jag det lugnt och gick bara lite på löpbandet, gick dock i uppförsbacke så jag fick lite motstånd hela vägen.

Därefter städade vi lägenheten så allt är fint och rent nu (typ) och sen åkte vi till globen för att handla lampa till lillgrabbens akvarium, det gick sådär - den fanns inte där. Får fortsätta sökandet.
Sen lagade E mat och jag satt och skrev lite på min gruppredovisning till imorgon. Är klar nu så ska strax lägga mig. E ska upp vid onormal tid imorgon och jag tänkte lägga mig också. Vill vara utsövd till imorgon inför redovisningen så att man inte framstår som en idiot. Möjligtvis tantvarning att lägga sig vid 22, men wtf är dödstrött och måste hitta mig bättre rutiner. Jag är så bra på att ge andra rutiner och säga vad de behöver ,men aldrig ge mig själv det jag behöver. Vilket jag håller på och ändrar på nu, of course.

 

En annan sak som jag är en "smula" lycklig över, är att jag enbart har min lingvistikuppsats kvarn av allt gammalt skit som blev kvar från skolan. Jag är så lycklig över det. Äntligen har jag kommit någonvart. Tror dessutom jag kommit på ett ämne jag ska skriva om. Nu är det bara kvar att göra det och sen är jag på rätt väg mot min utbildning igen och inget gammalt är kvar.. Förstå känslan att gå från att behöva fixa ca 7 kurser, till att endast ha en enda kvar? Lyckan är enorm.

Med det ska jag lämna er i er ensamma lilla värld. Ensam är stark - nästan alltid.

 

 

 

 

 

Eller något... Vet inte riktigt. Sitter på jobbet just nu och borde kanske läsa. Men har ju ändå två timmar kvar på jobbet så kanske hinner läsa lite mer sen. Orkar inte just nu. Har inte så mycket ork för mycket längre. Känns som att skolan tar över mitt liv och typ gräver ner mig i ett hål. Det tar liksom aldrig riktigt slut. Vi har fått femtio miljoner böcker att läsa inom loppet av en månad, vilket också känns sådär kul, sen vill hon att vi läser en skönlitterär bok också för att kunna sätta oss in i specialpedagogiken utifrån någon som har svårigheter , blähh säger jag. Hon säger "man kan ha den liggandes vid nattduksbordet och läsa innan man går o lägger sig" och jag ville mest skrika rakt ut: om man gör annat än läser i sängen eller om man inte har något jävla nattduksbord!?!? Jag orkaaar inte vill jag skrika till allt och alla. 

Varför finns inte fler timmar på dygnet? Varför ska det alltid ta sån förbannat lång tid att ta sig ut dit man ska i stockholm? 

Ikväll är jag en frustrerad Melisa, dels för att jag börjar bli trött nu - en vakna ju vid halv 7 imorses och dels för att jag bara mest känner att det inte finns en enda dag då jag inte behöver plugga. Men jag antar väl att det här är vad skolan egentligen innebär när man väljer att prioritera den allra först. Vilket jag vet att jag måste göra nu. 

 

Nu har jag försökt skriva av mig i en evighet, men det är en massa spanjorer som vill bjuda på drinkar i framtiden eller ikväll. Varför alltid spanjorner? 

Jag ska nu försöka ta mig i kragen och vakna lite till liv, har ändå mer än en timma kvar på jobbet.. Utöver det är det till stor del korvfest på golden hits just nu, bara män. 

 

Imorgon ska vi fira svärmor, hon fyllde i onsdags. Blir lax till middag. Ska bli mys. På lördag tänkte jag kanske att man får sova lite mer, eller en hel natt utan massa vaknande osv. Utan massa ångest, utan massa jobbiga måste. Jag vill kunna njuta av det som finns runtomkring, har glömt lite hur man gör det.. Sen så fort helgen är slut kommer min vackra vän hit och vad vi ska mysa. Vi ska prata tills orden tar slut. Min vackra syster. 

Ibland är jag allt bra konstig, nu har jag en såndär konstig saknad efter den där hemska smärtan man en gång i tiden känt. Det känns verkligen som att man ibland glömmer bort att känna efter vad man känner och inte känner, men såndär smärta går inte riktigt att undvika. Jag är fullt medveten om att jag förmodligen är dummast i stan som saknar att må dåligt. Men jag är sån. Jag behöver känna det där som dödar en ibland för att uppskatta allt annat. Jag tror att alla människor behöver göra det. För att förstå och inse. Men som tur är brukar dessa känslor och tankar släppa relativt fort. 

Jag måste vara helt sjuk i huvudet. Jag behöver aldrig bli lämnad ensam. Man tänker alldeles för mycket då.. 

 

 

Lurade min dator. Den har börjat krångla. Kanske för jag råkade tappa väskan i golvet här om dagen när jag skulle betala på Gina Tricot. Men kunde komma in på att skriva nytt inlägg nu utan musen. 

Sitter och känner att det känns som fredag idag, förstår inte varför? Kanske för att jag egentligen inte har någonstans att vara imorgonbitti och kan därför ta en sovmorgon och sova ut! Känn glädjen med mig. 

E står just nu och diskar efter den extremt goda maten jag lagade "ja men de var inte så illa" sa E när jag frågade om det smakade gott. Enligt honom syftade han på det sega köttet, som då inte är mitt fel att det är segt, och att smakerna var jättegoda. *skylla ifrån sig* 

Jag sitter och skriver lite på min Dickens uppsats. Känner att jag egentligen inte vill. Men eftersom vi fick ca 0 dagars ledighet mellan våra två kurser så måste jag bli klar med litteraturtentan ASAP, så ska skriva klart den och de två andra miniuppsatserna i helgen så jag slipper tänka på den kursen mer sen. Så måste jag även läsa de kapitel vi ska läsa tills på tisdag. 

Känner att min utbildning kommit till den del där jag äntligen börjar tycka att saker är mer intressant, tex barn och ungdomsvetenskapen som jag läste fram tills igår, och idag började specialpedagogik vilket jag också är intressant. 

 

Utöver det hade jag nog världens sämsta start på dagen. Vaknade ca 8 minuter innan jag behövde gå hemifrån - försovning deluxe typ. Borsta tänderna, klä på sig, på med skorna och försöka borsta håret samtidigt - gick sådär och min plattång ville ej samarbeta. Slängde den i golvet / väggen (sorry babe) men den överlevde. Duktig plattång! 

Imorgon börjar min jobbhelg. Ska bli sådär kul. Men himla skönt med dricks. Så tänker jag. Får tänka på dricksen. Vilket påminde mig att jag glömde ringa bacon. 

 

Nu ska jag och mitt snygga ansikte istället försöka fokusera på den här uppsatsen så kanske man kan fortsätta umgås lite med sin pojkvän. Vi gör ju det så sällan nu för tiden.. 

 

Nu sitter jag och bara lite väntar på att tiden ska gå så att jag kan börja laga mat, älskling ska få sig en god middag (förhoppningsvis) när han kommer hem från jobbet. Saknar semester lite. Lite saltvatten och lite strand vore gott att avnjuta imorgon, då man är helt ledig egentligen.